Det vi kallar “immateriella tillgångar” eller “IP” i vardagstal är ogripbara tillgångar vi lyckats konkretisera genom regler som tydligt avgränsar vad som går att skydda och som inte går att skydda. Dock finns det stora värden även i det som faller i skugglandet utanför det som låter sig karaktäriseras som IP. Det vi kallar hemligheter. I bolagsvärlden ringas dessa värden in som företagshemligheter och de har visst skydd i lagstiftningen. Definitionen av begreppet företagshemligheters omfattning i lagen är vidlyftigt vilket innebär att osäkerhet kan råda kring vad som innefattas och när lagskyddet blir aktuellt. För att verksamheter ska få ett skydd med liten osäkerhet och hög precision används istället kontraktuellt skydd, s.k “sekretessavtal” eller i anglosfären “non-disclosure agreements”.

Varför kan ett Sekretessavtal vara bra att ha?

Sekretessavtal kan vara utmärkta redskap mellan arbetstagare och arbetsgivare, mellan parter som samarbetar kring teknologisk utveckling, i distributionskedjor där kundinformation delas genom kedjan, som skydd för affärsmetoder och andra ideer som det monopolistiska skyddet i Immateriella tillgångar inte utsträcker sig till. Friheten i kontraktsrätten skapar flexibilitet att skydda sådant som lagstiftningen inte kan hålla tempo med.

Vad bör man tänka på när man skriver eller ingår ett sekretessavtal?

Sekretessavtalet i sig bör ha en hel del specifikt innehåll. Till en början beskrivning av parterna som ska ingå avtalet eftersom ingen osäkerhet får råda kring vem som omfattas av avtalet. Om några individer som har tillgång till skyddsvärda hemligheter i en kontrakterande organisation faller utanför riskerar parterna att hemligheterna ohjälpligt röjs.

En lista med all information som avtalet är tänkt att skydda. Vanligtvis är detta en ren bombmatta med all tänkbar information t.ex. beskriven såsom know how, opublicerade patent, strategier, upptäckter etc. Viktigt är också att inte bara skydda det man redan vet utan också den information som kommer komma att uppstå genom själva utbytet parterna emellan.

En beskrivning av vilken information som ska exkluderas från skyddet ska vara med, typiskt sådant som bolagen redan vet eller är allmänt känd. För att undvika missförstånd kan det vara fördelaktigt att parten som ska få hemligheter förevisade för sig åläggs att redogöra för vad denne redan vet inom en period efter avtalets ingående.

Skrivning om hur parterna får eller inte får använda den information som delgivits är viktigt för att förstå när en part gjort övertramp i relationen. Avtalet bör även innehålla en beskrivning av hur länge avtalet ska vara bindande för parterna.

Viktigt i internationella sammanhang är att klargöra vilken lag som ska vara applicerbar på avtalet. Det är nästan alltid en fördel att använda sin egna hemjurisdiktion som avtalets rättsordning och plats för en potentiell tvist. Anledningen till detta kan vara så simpel som att den egna organisationen känner till den egna jurisdiktionen bättre, har resurser på plats för att hantera tvisten i en lokal domstol eller att en annan rättsordnings kontraktsrätt inte igenkänner de avtalstekniker som annars är vanliga här hemma och därför underkänner dem. Typiskt är det ganska stor skillnad på de anglosaxiska ländernas “common law” tradition i avtalsrätt jämfört med det kontinentala systemet som Sverige tillhör.

Slutligen kan också tilläggas att någon form av vitesklausul är bra att ha. Konsekvenserna av att en hemlighet röjs är svåröverblickade, varför en domstol troligtvis väljer att använda en skälighetsbedömning ifall skadestånd utdöms vid kontraktsbrott. Skadeståndet i sig lär inte vara tillfredsställande ersättning för hemlighetens värde. Dock finns det en poäng med att inte utkräva vite vid kontraktsbrott eftersom delandet av hemligheter i sig är en stor tillitsgärning. Hur mycket parterna värdesätter varandras förhållande och hur stor risken är att hemligheter röjs även ifall båda parter gör sitt yttersta för att hemlighålla informationen lär avgöra huruvida vite bör användas.

Erik Hultstein, Senior Juridisk Konsult

Psst… 

… du vet väl att HandelsJuristerna är den flexibla och okomplicerade byrån som gör juridiken lättillgänglig för såväl företag som privatpersoner? Några av våra vanligaste tjänster är avtalsgranskning, varumärkesregistrering, integritetspolicy och aktieägaravtal. Eftersom våra konsulter till lika stor del får betalt genom praktik och merit som av ekonomisk ersättning kan vi erbjuda våra tjänster till en bråkdel av vad en advokat kostar. Marknadens bästa pris helt enkelt.